Elis första (och förhoppningsvis sista) besök på akuten

Igår morse frågade J om Elis börjat med ett nytt ljud. Att andas på ett speciellt sätt. Ni vet hue barn kan vara. Komma på nya grejer hela tiden som dom kör med en stund. Well, inget jag hade märkt av. 


Lite febrig på morgonen men pigg och glad, lekte och åt som vanligt.

När jag kom hem från hockeyn hörde jag vad J menade. En väsande andning som lät lite som han inte fick luft när han tog ett djupt andetag. Det var inget hittepå. Han var trött så han blev lite grinig och ledsen varpå andningen ju blev ännu mer ansträngd. Panik? Yes. 

Ringde 1177 först för rådfrågning. Väntetid 41 minuter. Jo tjena! Hinner ju typ upp till akuten och tillbaka innan det. Så vi åkte. Tvekade inte. 

Fick vänta en stund, en barnläkare för alla sjukhusets barn, ja, blir inget tumrullande för honom. E kämpade på, vi läste böcker och mös (så mkt man kan mysa på ett sjukhus). Till slut blev han undersökt av läkaren. Allt såg och lät bra. Elis har nog fått falsk krupp. Kul. J hade det när han var liten också så kanske inte så oväntat!?

Nu är allt bra och andningen är som vanligt, for now. 

Men paniken!! Går inte att beskriva. När det låter som ens barn inte kan andas. Mardröm! Jag ångrar inte en sekund att vi åkte till akuten. Vi fick typ en diagnos och vad vi kan göra själva, och en bra genomgång av E så allt annat var bra. 

När vi kom hem vid 22.30 somnade han som en stock. Älskade Elis. 

Hinderbana

Nu ska ni få höra, igår körde jag och kompis M, något otippat, HINDERBANA! Samma som ovan fast upprustad och helt ny och fräsch. Fem varv körde vi, helt sjukt jobbigt men så kul! Jag älskar alternativ träning. Nu ska vi försöka få in det en gång i veckan, inga ursäkter.

Tjillevippen! Idag är Linnman i bakartagen. Efter frukost slängde (nåja) jag ihop en lantbrödsdeg som ska jäsa hela dagen nu. Och så använder jag en liten del av alla äpplen jag fick igår och bakar en paj till kvällsmyset. Doften !!!! Ska ge mig på äppelmuffins också men det får bli i eftermiddag när J är hemma.

Puss

06.00

Jag tror jag visat er soluppgångar förut, men alltså kan man bli mätt på detta? MAGISKT! En fördel med att ha en morgonpigg son (som passade på att äta rester från golvet när jag kollade på himlen). Märker dock att solen går upp senare nu än för en månad sen. Hösttecken, även om det är typ 20 grader ute nu. Det bästa av två världar.

Idag blir nog hela dagen lite koko, men jag lever utifrån att bara åka med, inte planera för mkt med Elis napar, det för mig bara stressad och det går ut över Elis som då inte kan somna ändå. Nu får han sova när han är trött, thats final. Men men, det brukar reda ut sig ändå.

Tanken idag är häng med Frida och Axel. Hänga ute i solen. Ikväll ska vi hälsa på kompisar med den nyaste lilla bebisen i gänget. När man gosar med nyfödingar så blir E helt plötsligt så himla stor, trots att det "bara" skiljer nio månader på dom. Min kille som kryper, skrattar, snackar, står, äter mat, fejkhostar, dansar och sitter på toa. Det händer mycket på nio månader. Från ett litet paket till ett litet barn. Magiskt 2.0.