Monday

Hej hopp livet! Idag känner jag att det är på väg tillbaka till mig. Till oss. Elis är så gott som feberfri. Febern peakade troligtvis igårkväll när den stod på 39,8. Då var han ynklig. Ville bara ha mig nära. Bara mig. Så nära. Helst på mig. Men, som sagt, piggare idag. Han vill till och med till bibblan. Njaaaa, den väntar vi nog på.

(null)


Igår tog jag mig ur sjukstugan en timme. Körde ett cx-pass. Det var så jobbigt, men SÅHÅ skönt. Idag ska jag nog göra likadant. Imorgon skulle jag cyklat mitt favoritpass, meeen, andra planer, som jag inte ruckar på. Får se fram emot nästa vecka. 


Vi är igång!

En gång bättre än ingen gång! Idag har jag och Asp tränat sjukt hårt! För att vara oss i alla fall. Vi tog en promenad. Chansade på den  gröna slingan, jag trodde det var milen. Well, det var sträckan 4,6 km stavgång. Ja ja. Sen  körde vi ett litet rookiepass på utegymmet. Jag piskade mest Asp och stod brevid. Vågar inte träna ordentligt riktigt än. Körde ben, rumpa och lite puls. Två stoppljus som åkte hem.

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Nu ska vi satsa på hela ironman....... NOT! Men kanske ett vårrus.

Där kom febern

I morse mätte E 38,1 grader när han vaknade. Bara att ringa in honom sjuk. Som tur var hade jag och J kommit överrens om VAB-upplägg tidigare så vi slapp den diskussionen innan 06 i morse. Hur har vi gjort då?? Jag jobbar, hihi. 


Jag var däremot pigg när jag vaknade så jag körde lite gym innan jobbet, körde ben och rump. Endorfiner, sällsynta nu för tiden, men när dom väl får komma ut, som en drog. 

Nu ska jag jobba. På "att-göra-listan" idag har jag att jag måste ringa neurologen, jag har lite frågor om epilepsin och medicin etc.


Tjipp!